Skip to main content

Svensk film om järnöverskott. Swedish movie about Iron overload, with English subtitles

Subtitles are available in all Nordic languages and English.

Järnöverskott

Järnöverskott

Järnöverskott, också kallad järninlagring, är ett potentiellt livsfarligt tillstånd som beror på för höga halter av järn i kroppen. Detta är vanligt förekommande hos patienter med blod- och blodcancersjukdomar såsom myelodysplastiska dyndrom (MDS), sickelcellanemi och talassemi eftersom behandlingen av dessa sjukdomar kräver regelbundna blodtransfusioner. Varje sådan transfusion leder i sin tur till att mängden järn i kroppen ökar, då kroppen endast förmår göra sig av med små mängder järn på egen hand. Redan efter så lite som 10 blodtransfusioner börjar således järnet ansamlas i kroppen, där detta överskott av järn är en välkänd komplikation till ovan nämnda transfusioner.

Fastän järn finns i samtliga av kroppens celler och är en viktig beståndsdel i de röda blodkropparna, där det tar formen av hemoglobin (vilket är det röda ämne i våra blodkroppar som förser cellerna med syre), är ämnet ifråga också ett gift. Kroniska blod- och blodcancersjukdomar som kräver regelbunda blodtransfusioner kan därför leda till järnnivåer som är livshotande höga. Utan behandling för detta överskott av järn utvecklar patienten kronisk järnförgiftning med följden av att diverse toxiska effekter uppstår.  

Magsmärtor, illamående, trötthet och kräkningar är tidiga symtom på järnöverskott. Om tillståndet går obehandlat är risken på längre sikt mycket stor för skador på vitala organ som hjärtat, lederna, levern och bukspottskörteln. För att avlägsna det farliga järnöverskottet och förebygga komplikationer av ökad järninlagring måste därför många patienter vars behandling kräver upprepade blodtransfusioner behandlas med järnkelatkomplexbildare. Detta är ett läkemedel som binder och avlägsnar det lagrade järnöverskottet genom att hjälpa till att föra ut järnet med urin och/eller avföring.

Slutligen är det viktigt för oss på Blodcancerförbundet att verkligen belysa det faktum att Järnöverskott inte är en diagnos i sig, utan snarare en följd av den behandling i form av blodtransfusioner som flertalet blod- och blodcancersjukdomar för med sig.

Video och text från Blodcancerförbundets hemsida; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/under-behandling-symtombiverkningar/jarnoverskott/ 

Video and text from Blodcancerförbundet's website; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/under-behandling-symtombiverkningar/jarnoverskott/ 

Aplastisk anemi

Ordet "aplastisk" kommer från två grekiska ord som tillsammans betyder "en oförmåga att utvecklas till en ny vävnad". "Aplastisk anemi" används för att beskriva benmärgens oförmåga att bilda de celler som cirkulerar i blodet. För patienten betyder detta blodbrist (anemi) till följd av för få röda blodkroppar, infektionskönslighet beroende på en brist på vita blodkroppar och blödningstendens beroende på brist på blodplättar.

Aplastisk anemi är en allvarlig blodsjukdom. Den ar sällsynt och flertalet människor har aldrig hört talas om den. Drabbade personer remitteras ibland till sjukhus av sin läkare med misstanke om leukemi, och när det sedan visar sig att det ar fråga om "aplastisk anemi" innebar detta både lättnad och förvirring. Hur den aplastiska anemin utvecklas är inte fullständigt känt. Vissa yttre faktorer såsom läkemedel, kemikalier och virus har satts i samband med utvecklingen av sjukdomen. Många olika läkemedel har misstänkts orsaka aplastisk anemi. Det som gör det svårt att fastställa ett samband är att läkemedel som för de flesta individer är oskadliga för blodet kan hos enstaka personer ge upphov till aplastisk anemi. Varför vissa individer verkar mer känsliga är okänt.

Man har också misstänkt att vissa kemikalier som används i industrin eller i hushållen kan orsaka sjukdomen. Hepatitvirus, som vanligtvis endast angriper levern, kan hos känsliga individer utlösa aplastisk anemi. Sju av tio patienter utvecklar emellertid sin sjukdom utan någon klar orsakande faktor. Mycket forskning har genomförts för att klargöra den bakomliggande mekanismen för aplastisk anemi utan bakomliggande känd yttre faktor, men mycket talar för att det kan föreligga en så kallad autoimmun bakgrund i likhet med många andra sjukdomar t.ex. reumatiska.

Video och text från Blodcancerförbundets hemsida; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/blodcancersjukdomar/aplastisk-anemi-aa/ 

Video and text from Blodcancerförbundet's website; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/blodcancersjukdomar/aplastisk-anemi-aa/ 

 

Kronisk Lymfatisk & Hårig Cell Leukemi (KLL & HCL)

Om blod från en person med obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL), eller annan leukemi med mycket stort antal vita blodkroppar i blodet, får stå en stund i ett glasrör och blodlevring förhindras uppträder ett tjockt vitt band av vita blodkroppar i mitten mellan de röda blodkropparna som sjunker ner och blodplasman som flyter upp. I normalt blod kan inte de vita blodkropparna urskiljas på detta sätt.

Leukemi översätts ofta med termen blodcancer. Det är viktigt att veta att det finns många olika former av leukemi, och att symtom, behandling och framtidsutsikter skiljer sig avsevärt. Med ”kroniska” former av leukemi avses sådana där leukemicellerna mognar ut och liknar sina normala motsvarigheter i blodet. Andra former kallas ”akuta”, och vid dessa sjukdomar ses en ökning av omogna blodceller i benmärgen och ofta även i blodet där omogna former normalt inte finns. Med ”lymfatisk” avses att leukemicellerna är en form av lymfocyter, som normalt är en del i immunsystemet. Leukemicellerna vid KLL och HCL är en sorts B-celler. KLL-cellerna ser i stort sett ut som normala lymfocyter, medan HCL-cellerna i mikroskop uppvisar hårlika utskott från cellytan.

KLL är den vanligaste leukemiformen bland vita och svarta, men ovanlig bland asiater. Ungefär 300 svenskar per år får diagnosen KLL. Medelåldern är kring 70 år, och bara en tiondel får sin diagnos före 50 års ålder. Hårig cell-leukemi är betydligt ovanligare, cirka 25 svenskar per år får denna diagnos. En större andel av hårig cell-leukemipatienterna är yngre, och medelåldern drygt 60 år. Fler män än kvinnor drabbas av KLL, och mindre än en fjärdedel av patienterna med hårig cell-leukemi är kvinnor.

Video och text från Blodcancerförbundets hemsida; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/blodcancersjukdomar/kronisk-lymfatisk-leukemi-kll-harcellsleukemi/ 

Video and text from Blodcancerförbundet's website; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/blodcancersjukdomar/kronisk-lymfatisk-leukemi-kll-harcellsleukemi/ 

 

Waldenströms sjukdom

Professor Jan Waldenström beskrev första gången 1944 ett sjukdomstillstånd som senare fått bära hans namn. Hos två patienter, bägge med förstorade lymfknutor och besvär med näsblod, noterade han blodbrist och speciella förändringar i blodvätskan (serum). Professor Waldenström kunde tillsammans med sin medarbetare, professor Svedberg i Uppsala, undersöka blodet med ett speciellt instrument som kunde dela upp blodets molekyler efter storlek (så kallad ultracentrifug). På detta sätt lyckades man karaktärisera äggviteämnen i blodserum och hittade hos dessa två patienter ett mycket stort globulin (makroglobulin).

Detta äggviteämne utgjordes av ett immunglobulin (eller gammaglobulin) av en speciell typ som kallas IgM. Man hittade också förändringar i patienternas benmärg. Senare har man förstått att Waldenströms makroglobulinemi är en lymfomsjukdom, som utgår från tumöromvandlade lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som normalt finns i blod, benmärg och lymfknutor. Vad är orsaken till Waldenströms makroglobulinemi? Orsaken till att sjukdomen uppstår är inte känd. Man vet dock att patienten med immunbristsjukdomar löper en ökad risk att utveckla sjukdomen. Vissa patienter med reumatisk sjukdom tycks också ha en större risk att utveckla lymfomsjukdomar.

Video and text från Blodcancerförbundets hemsida; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/blodcancersjukdomar/waldenstroms-makroglobulinemi/ 
Video and text from Blodcancerförbundet's website; https://www.blodcancerforbundet.se/om-blodcancer/blodcancersjukdomar/waldenstroms-makroglobulinemi/